Uppehåll

Nu har här slarvats ordentligt med bloggen min. Så går det när man först led av influensan i två veckor, direkt efter flyttade ur min lägenhet plus flyttstädning (vilket tog ca en vecka allt som allt) och sedan flyttade ur Mattias lägenhet (vilket bara tog några dagar). Att man sedan lägger på att vi varje dag har pysslat som galningar i radhuset för att försöka få någon ordning på torpet, så tycker jag nog att jag har haft fullt upp och därmed har en någorlunda okej förklaring till varför jag har saknats på nätet ett tag. ;)

Nu till lite mer väsentliga grejer.

I helgen var Mattias och jag på en kryssning till Finland. Jag får gratiskryssningar från Viking Line flera gånger per år och denna gång hade vi fått en kryssning till Helsingfors, vilket är lite extra trevligt då man får vara i huvudstaden och promenera i ganska många timmar innan man måste tillbaka till båten. Vi tänkte att detta vore ju jätteskönt som en liten minisemester efter alla veckors slit med lägenheterna. So far so good.

Vi tog bilen och drog iväg till stockholm i god tid, vi cirkulerade hamnen ett bra tag för att finna den beryktade londonviadukten som vi efter många om och men fann. Vi hade nu ca en halvtimme på oss innan båten skulle gå. Vi checkade in (JA, vi HANN!) och gick upp mot porten. Nähä, har de inte öppnat för insläpp än? Konstigt. Det stod massor med människor och köade framför porten. Tiden gick. Fem minuter, tio minuter, en kvart.. Är den försenad måntro?

Fem minuter innan båten skulle gå, trängde vi oss före alla andra människor för att se med egna ögon att porten verkligen var stängd. Det var den. Mattias hörde några personer prata om förseningar och om allmän förvirring kring varför de inte släppte på till Gabriella. Paniken började stiga. Jag tittade ut och såg att det stod ju fan ingen båt där utanför längre. Jag trängde mig bak igen till en vakt, frågade ifall Gabriella hade åkt, och han svarade "Ja, tyvärr". Herre min je, vi har MISSAT båten fast vi stått här och varit incheckade i en halvtimme.. Skapligt vad korkad man kände sig. Det visade sig nämligen att Cinderella skulle släppa på folk en halvtimme efter Gabriella hade åkt. Varför i helvete står folk och köar till insläpp flera timmar innan ?! Gah. Jag som är en van finlandsresenär, kan ju inte ens räkna hur många gånger vi har åkt och besökt släkten. Flera gånger per år är det ju i alla fall. Piiiinsamt.

Vi gick ner till informationen där världens snällaste och mest service mindade kvinna jobbade. Hon tyckte att ojoj, detta var ju oerhört tråkigt. Nämnas bör också att bredvid oss stod en man som missat båten på samma sätt som vi gjort. Hon lyckades dra i några trådar och kunde boka in oss på en gratiskryssning till Åbo istället. TACK du UNDERBARA kvinna! Herregud, så det kan gå..

Oh well. En liten semester blev det ju i alla fall, om än inte i den form vi hade tänkt den. Vi får väl dra till Helsingfors en annan gång istället. =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0